Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det har blivit vanligare i Sverige att gårdar tar emot två till fyra veckor gamla mjölkraskalvar för att föda upp dem till slakt. Kalvhälsa har setts som ett problem på vissa av dessa gårdar, medan andra lyckas bättre. Kalvar är mer känsliga för stress och har inte ett fullt utvecklat immunförsvar jämfört med äldre djur. Kalvarna löper därmed en högre risk att bli sjuka och skillnader har upptäckts i mängden antibiotika som behövs på de olika gårdarna. En ökad antibiotikaanvändning tyder på en sämre hälsostatus, vilket inte är önskvärt varken för lantbrukaren, kalven eller konsumenten. Syftet med litteraturgenomgången var att få en vetenskaplig grund till intervjuer och den praktiska delen av arbetet som sedan utfördes på 10 gårdar i Västra Götaland sensommaren 2016. Vid gårdsbesöken gjordes en intervju, registreringar av kalvars hälsa och renlighet samt mätning av boxens utformning. Syftet med den praktiska delen av arbetet var att identifiera faktorer som förknippas med en högre behandlingsfrekvens. Jämförelsen gjordes mellan besökta gårdar för att hitta parametrar i inhysning och rutiner som kan ha betydelse för att kunna minska antibiotikaanvändningen. Jämförelsen gjordes både genom att studera parametrar när de var rangordnade efter behandlingsfrekvens men även en statistisk analys över parametrarna gjordes.
Vid jämförelse av parametrarna efter rangordning visades att det var sex parametrar som hade tendenser till att ha betydelse för antibiotikaanvändningen. Gårdar som tog emot många kalvar per år samt de som tog emot kalvar ofta (varje vecka) tenderade att ha en högre behandlingsfrekvens, jämfört med de gårdar som tog emot färre djur och mer sällan. Lantbrukarna som inhyste sina kalvar i grupper om färre kalvar (<10), alternativt hade kalvarna enskilt inhysta vid ankomst och senare i större grupper tenderade att ha en lägre behandlingsfrekvens, jämfört med lantbrukare som inhyste kalvarna i större grupper direkt från ankomst. Det fanns indikationer på att gårdar där kalvarna hade en mindre plats vid grov- och kraftfoder per kalv hade en högre behandlingsfrekvens jämfört med de som hade mer plats per kalv. På de gårdar dit kalvarna inte behövde transporteras lika länge verkade vara förknippat med en lägre behandlingsfrekvens jämfört med de dit transportsträckan var längre. Den sista parametern var omgångsuppfödning, dock var det bara en besökt gård som tillämpade det enligt beskrivning, men på den gården tycktes det ha betydelse för lägre användning av antibiotika.
Resultatet från den statistiska analysen i SAS och Minitab visade inga signifikanta resultat men de visade tendenser till att faktorer som liten yta per kalv vid foderbord, många mottagna kalvar per år och många kalvar per box var kopplade till ökad användning av antibiotika. Även inhysning i box jämfört med hydda visade ett samband till ökad användning av antibiotika. Gårdar som utfodrade mjölk via ammor hade även en ökad kalvdödlighet, jämfört med de gårdar som utfodrade manuellt eller med mjölktaxi. Hosta var den vanligaste anmärkningen vid hälsokontroll och den statistiska analysen visar även att frekvensen av hosta ökade med ökad ålder samt med tiden på gården
Sammanfattningsvis var de faktorer som orsakade ökad användning av antibiotika, vilka gav utslag i alla analyser; mindre yta per kalv vid foderbord, stora gruppstorlekar (>10 kalvar) och många mottagna kalvar per år.

It has become more common in Sweden that farms receive two to four weeks old calves to raise them to slaughter. Calf health has been recognized as a problem in some of these farms, while others do better. Young calves are more susceptible to stress and do not have a fully developed immune system compared to older animals. Thus, calves run a higher risk of getting sick, but differences have been detected in the amount of antibiotics needed at the various farms. An increased use of antibiotics indicates an inferior health status, which is not desirable either for the farmer, the calf or the consumer. The aim of the literature review was to get a scientific basis to interviews and the practical part of the work which then was conducted on 10 farms in Västra Götaland late summer 2016. At the farm visits an interview was conducted and records of calf health, the box cleanliness and design were measured. The aim of the practical part of the work was to find factors that resulted in having a higher frequency of treatment. A comparison was made to find parameters of housing and routines that may be important to reduce the use of antibiotics. The comparison was made both by studying the parameters when they were ranked by frequency of treatment, but also a statistical analysis of the parameters was conducted.
When comparing the ranked parameters it showed that there were six parameters that had tendencies to be of importance for the use of antibiotics. Farms that received many calves per year, as well as those who received the calves often (every week) tended to have a higher frequency of treatment, compared with the farms that received fewer animals and more rarely. Farmers that housed their calves in groups of ten calves or fewer, or had calves individually housed from arrival and later in larger groups tended to have a lower frequency of treatment, compared with farmers which housed calves in larger groups from arrival. There were tendencies that farms where the calves had less space at roughage and concentrate per calf had a higher frequency of treatment compared to those who had more space per calf. A shorter transport for the calves to the farm had a tendency to a lower frequency of treatment compared to those where the distance was longer. The last parameter was “all in all out-system”, however, there were only one of the visited farms that applied it as described, but at that farm it seemed to be relevant for their use of antibiotics.
Results from the statistical analysis in SAS and Minitab showed no significant results, but they showed tendencies to that factors such as less space per calf at the feeding table, many received calves per year and many calves per pen were associated to increased use of antibiotics. Also housing in a box compared to hutches showed a correlation to increased use of antibiotics. Farms that fed milk by an automatic calf feeder also had an increased calf mortality, compared with the farms that fed the calves manually or with milk shuttle. The frequency of coughing increased with age of the calves and also the time spent on the new farm.
In summary, the factors that caused an increased use of antibiotics, according to all analyses was; less space per calf at the feeding table, large group sizes (> 10 calves) and many received calves per year.