Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Så gott som alla betande hästar är infekterade med endoparasiter, varav de vanligaste i Sverige är små blodmaskar (Cyathostominae spp.), stor blodmask (Strongylus vulgaris), bandmask (Anoplocephala perfoliata) och spolmask (Parascaris equorum). Betydelsen av dessa för hästars hälsa och sjukdom har sedan årtionden studerats. Stor blodmask, bandmask och spolmask är de av hästens parasiter som har associerats med kolik, det vill säga tecken på smärta från buken.
För att stävja resistensutveckling hos hästens parasiter rekommenderas sedan 2007 en riktad selektiv avmaskningsregim för svenska hästar. En dansk studie har påvisat en högre förekomst av S. vulgaris i besättningar som tillämpade riktad, selektiv avmaskning men det har ännu inte undersökts om detta samband kan ses även i Sverige. En högre förekomst av parasiter kan tänkbart också innebära en högre förekomst av parasitorsakad kolik. Sambandet mellan kolik och parasitförekomst är omdiskuterat och resultaten från olika studier inte samstämmiga.
Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger ett samband mellan kolik och förekomst av endoparasiter hos hästar i Sverige, med fokus på S. vulgaris. Vidare undersöktes om S. vulgaris förekommer i större utsträckning hos kolikhästar till följd av den riktade selektiva avmaskningsregim som idag rekommenderas för svenska hästar. Detta gjordes genom en fall-kontrollstudie på ett svenskt hästsjukhus, inkluderandes 144 hästar varav 72 var hästar med kolik (”fall”) och 72 var hästar som sökte för andra, icke gastrointestinala, åkommor (”kontrollhästar”). Träckprov togs som analyserades för EPG-räkning samt förekomst av S. vulgaris (genom larvodling) och A. perfoliata (med en kvalitativ, modifierad flotationsmetod). Hästägarna fick även besvara en enkät om attityder och rutiner kring avmaskning.
Ingen signifikant skillnad sågs mellan fall och kontroller avseende förekomst av S. vulgaris eller A. perfoliata, eller avseende hög äggförekomst i träcken (≥ 250 EPG). Inte heller sågs någon skillnad vid undersökning endast av de 48 hästar som inte hade avmaskats under de senaste 6 månaderna. Ingen signifikant skillnad i förekomst sågs heller för olika avmaskningsrutiner, det vill säga om man avmaskade baserat på träckprovsresultat eller tillämpade regelbunden avmaskning oavsett träckprov. En signifikant högre förekomst av S. vulgaris sågs hos hästar som, enligt ägarens uppgift, haft parasiten tidigare under de senaste 2 åren.
Majoriteten av hästägarna (53 %) angav att de endast avmaskade efter indikation vid träckprov medan 39 procent avmaskade på regelbunden basis oavsett träckprov. Fördelningen mellan fall och kontroller avseende avmaskningsrutiner var mycket lika.
Den totala prevalensen av S. vulgaris var 13 % och för A. perfoliata 24 %. En signifikant skillnad avseende tidigare koliksymtom kunde konstateras, där fler fall än kontroller haft koliksymtom under de senaste 24 månaderna.

Virtually all grazing horses are infected with intestinal parasites, of which small strongyles (Cyathostominae spp.), the large strongyle Strongylus vulgaris, the tapeworm Anoplocephala perfoliata and the ascarid Parascaris equorum are the most common ones in Sweden. The importance of these parasites for the health and morbidity of horses has been the subject of studies for several decades. Foremost, S. vulgaris, A. perfoliata and P. equorum have been associated with colic, i.e. signs of abdominal pain.
In 2007, a selective anthelmintic treatment regime was applied in Sweden to control the development of anthelmintic resistance in the equine parasitic flora. A Danish study has shown a higher prevalence of S. vulgaris in farms which used the selective treatment approach but it has not yet been investigated if this is the case in Sweden. A higher prevalence of parasites can possibly result in a higher occurrence of parasitic-related colic. The correlation between colic and the presence of parasites is debated and the results in different studies are not consistent.
This master thesis investigates whether there is an association between colic and the presence of intestinal parasites, with S. vulgaris as the main focus. Another aim was to see if S. vulgaris occurs more commonly in horses with colic as a consequence of the selective anthelmintic therapy regime that is recommended for horses in Sweden today. This was addressed by a case-control study in a Swedish equine hospital and included 144 horses of which 72 were horses showing signs of colic (“cases”) and 72 were horses with other health issues, not related to the gastrointestinal tract (“control horses”). Fecal samples were analyzed for fecal egg count and presence of S. vulgaris and A. perfoliata. A survey amongst the horse owners was also conducted, investigating their attitudes and routines for anthelmintic treatment.
No significant difference was seen between cases and control horses regarding the prevalence of S. vulgaris or A. perfoliata, nor considering high fecal egg count values (≥ 250 EPG). Nor was any difference observed when only horses that had not been dewormed during the last 6 months was included in the analysis. No significant difference was seen in parasitic prevalence related to the different anthelmintic regimes, i.e whether the owner dewormed according to results from fecal analyses, or dewormed regularly regardless fecal analysis. A significantly higher prevalence of S. vulgaris was determined in horses which, according to the owner, previously had been positive for the parasite during the last 2 years.
The majority (53 %) of the horse owners said that they only dewormed after indication from fecal analysis while 39 percent dewormed regularly regardless fecal analysis. The distribution between cases and controls was very similar.
The overall prevalence of S. vulgaris was 13 % and for A. perfoliata 24 %. A significant difference concerning earlier episodes of colic was seen, where more cases than controls had showed symptoms of colic during the last 24 months.