Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Många växtskadegörare finns inom jordbruket som kan orsaka skördeförluster. Dessa kan bland annat bekämpas med kemiska växtskyddsmedel. Pågående utfasning av aktiva substanser kräver dock utveckling av alternativa bekämpningsmetoder. Ett alternativ är att främja skadegörares naturliga fiender (NF) genom etablering och bevarande av småbiotoper, som kantzoner, som kan utgöra livsmiljöer för NF intill åkermark. Spridning av NF från dessa miljöer kan förväntas avta med avståndet till kantzonen men gynnas av olika attraktionsfaktorer i fältet. En faktor är kemiska substanser utsända av herbivorangripna växter, exempelvis metylsalicylat (MeSA). MeSA aktiverar bland annat försvar i närliggande, ej angripna plantor och har även visat sig attrahera NF. Kunskapsutveckling behövs om hur skötsel och utformning av kantzoner gynnar och optimerar förekomst av NF, samt vilka underliggande mekanismer som kan attrahera NF till intilliggande åkermark. Studiens syfte har varit att belysa denna problematik och bidra med kunskap om hur alternativa odlingssystem med minskat beroende av kemiska växtskyddsmedel kan utvecklas. Målet var att undersöka förekomst och sammansättning av NF i olika vegetationsutformningar i en kantzon och undersöka mekanismer för attraktion av NF ut i fält.
Studien gjordes på åkermark intill en kantzon med två vegetationsbehandlingar: rödklöver/vallgräsblandning och busk/ängsblomsblandning. Skillnader i förekomst av NF i olika vegetation samt attraktion till bladlusangripna plantor undersöktes i försök 1 då NF till havrebladlöss: nyckelpigor; jordlöpare; spindlar och kortvingar, insamlades med fallfällor framför havreplantor infekterade med havrebladlöss intill båda vegetationsutformningarna. Attraktion av NF till MeSA undersöktes parallellt i försök 2 där plantor och bladlöss ersatts med pellets med MeSA. Jämförelsevis inkluderade försök 1 även ej infekterade havreplantor och försök 2 inkluderade pellets utan MeSA. Resultaten från försöken påvisade signifikant fler stora spindlar insamlades i försök 1 vid kantzonsutformningen rödklöver/vall jämfört med busk/ängsblomsblandning. I försök 2 insamlades signifikant fler stora jordlöpare vid pellets med MeSA jämfört med kontrollpellets. En felkälla är att insamlade NF inte artbestämts och därmed inte visat om de i realiteten agerar som predatorer av bladlöss. Slutsatser är att aktivitet av familjer med potentiella NF till bladlöss finns vid båda kantzonsutformningarna, men att det inte går att påvisa att någon av kantzonerna reellt verkar som källa till sanna NF på artnivå med förutsättningar att minska förekomsten av bladlöss. Med avsaknad av en generell trend av signifikant fler NF totalt och av någon organismgrupp över insamlingsperioden vid någon av plantbehandlingarna (bladlöss vs kontroll) eller pelletsbehandlingarna (blank vs MeSA) går det ej att påvisa om infekterade plantor eller MeSA verkar som attraktion av NF ut i fält.

Many pests can cause yield losses within agriculture. Using chemical plant-protecting agents is one method for supressing pests. Although alternative methods are needed due to ongoing reduction of available active substances. One alternative is enhancing natural enemies (NE) to pests by establishment and conservation of small biotopes, as field margins, which can work as refugees for NE in the agricultural landscape. However, use of the cropped area of the field by NE may decrease with distance to the field margin which accentuate a need for attracting factors in the field. One factor is chemical volatiles emitted from plants attacked by pests, for example methyl salicylate (MeSA) which can activate defence in neighbouring plants still not attacked by pests, as well as attracting NE. More knowledge is needed regarding how different appearances of field margins effect presence and composition of NE, as well as factors attracting them to cropped fields affected by pests. This study aimed to elucidate these problems and to contribute with knowledge of how alternative cropping systems can form without dependence on chemical pesticides. The goal has been to study presence and composition of NE in different vegetation treatments in a field margin as well as study factors contributing to attraction of NE into the fields.
The study was done in a field beside a field margin with two different floral compositions: red clover/ley grass (R/L) and bush/meadow plants (B/M). Differences in presence of NE in dissimilar flora and attraction to aphid infested plants was studied in test 1 where NE to Rhopalosiphum padi: Coccinellidae, Carabidae, Staphylinidae and Araneae were collected in pitfall traps in front of oat plants infected with R. padi. The attraction of NE to plants affected with R. padi was tested parallelly in test 2 were infected plants where replaced by pellets with MeSA. As control, test 1 also included uninfected oat plants and test 2 included neutral pellets. The results showed significantly more large Araneae and total NF collected in test 1 by the vegetation of R/L compared to B/M. In test 2 significantly more large Carabidae over time, were collected by pellets with MeSA compared to control pellets. One source of error is that collected NE were not classified to species. Therefore, it remains unclear to what extent the different groups of NE acted as enemies R. padi and whether margin type affected their occurrence. In conclusion, families with potential NE were active along both treatments in the field margin. Although this study cannot show if any of the floral treatments can act as a source for true NE to R. padi at species level. As no systematic difference of significant more NE was shown in any of the plant treatments or for pellets treatments over the whole period of sampling, it is not possible to prove if infected plants or MeSA work as attractants for NE into the field.