Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Several cases of thrips resistance to pesticides have been observed due to heavy usage of insecticides during the seventies-eighties. Thrips complex enzyme metabolic detoxification system and fast reproduction has lead to a classification of major pest in strawberry production. This study evaluated a combination of two polyphagous biocontrol agents, the predatory mite Neoseiulus cucumeris and the minute predatory bug Orius majusculus and using the following research questions: Can the combination Neoseiulus cucumeris and Orius majusculus reduce thrips population in tabletop strawberry tunnels? This combination should theoretically target several thrips instars to reduce the thrips. The result showed a significant effect of biocontrol the last two weeks for total thrips and thrips on flowers. The experiment was terminated after five weeks due to threshold reached at experiment site and pesticides where applied. The result shows that biocontrol treatment could not completely control the thrips populations, but has an important potential as a part of IPM as it procrastinate pesticide usage. Additional experiments are required with biocontrol agents tested separately and in combination to analyze efficacy and evaluate reported intraguild predation (IGP) from Orius spp. on predatory mites, but also study the possible delayed insecticide resistance.

Flera fall av tripsresistens mot bekämpningsmedel har rapporterats som följd av den stora användningen av insekticider under sjuttio-åttiotalet. Tripsens komplexa enzym detoxifieringssystem och deras snabba reproduktion har lett till att de klassificeras som ett av de viktigare skadedjuren i jordgubbsodling. Denna studie testade en kombination av två biologiska bekämpningsagenter, rovkvalstret Neoseiulus cucumeris och den rovlevande skinnbaggen Orius majusculus utifrån forskningsfrågan: Kan kombinationen Neoseiulus cucumeris och Orius majusculus minska trips-populationer i jordgubbar på bord i tunnel? Denna kombination bör kunna predera på flera tripsstadier för att minska populationen. Resultatet visade en signifikant effekt av biologisk bekämpning de två sista veckorna för det totala antalet trips och antalet trips på blommor. Försöket avbröts efter fem veckor på grund av att tröskelvärdet hade uppnåtts och bekämpningsmedel tillämpades. Resultatet visar att biologisk bekämpning inte helt kunde kontrollera trips-populationer men det kan ha en viktig roll i integrerade växtskydds (IPM) program eftersom de kan senarelägga besprutningen av bekämpningsmedel. Ytterligare experiment behövs då biologiska bekämpningsagenter bör testas separat och i kombination för att utvärdera effektiviteten och den rapporterade intraguild predations (IGP) beteendet från Orius spp. på rovdjurskvalster, men också för att testa eventuell fördröjning av insektsresistens.