Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den här kandidatuppsatsen utgår från att vi lever och verkar i ett samhälle med tydliga köns- och maktstrukturer, en så kallad genusordning. Dessa strukturer kan påverka hur människor rör sig i och använder staden. Det är viktigt att vi som samhällsplanerare är medvetna om genusordningen, för att veta vem man gestaltar för och för att motverka utestängande effekter i stadsrummet. Eventuella skillnader i rörelsemönster och beteende hos olika grupper kan tyda på att staden inte är jämställt planerad. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad i hur kvinnor och män rör sig på ett gångfartsområde, som är en form av gata där all trafik ska ske på de gåendes villkor. Studien appliceras på Dragarbrunnsgatan i centrala Uppsala. Metoden består i huvudsak av strukturerade observationer för att studera människors beteenden och rörelsemönster. Observationerna undersöker antalet förbipasserande fotgängare och fordon, olika händelser som sker kring dessa, samt kvinnors och mäns rörelsemönster. Resultatet visar att kvinnor och män har ett snarlikt beteende på den studerade platsen; ungefär lika många män som kvinnor väjer till exempel för fordon. Däremot har män, enligt studiens observationer av rörelsemönster, en något starkare tendens att ta gaturummet i anspråk, det vill säga röra sig i gatans mitt. Utifrån resultatet diskuteras att faktorer som platsens utformning och målpunkter i området kan påverka mer än genusordningen i det här fallet. Vidare tar diskussionen upp observation som metod, med fokus på vad metodens möjligheter och begränsningar innebar för resultatet av denna studie.

This Bachelor’s thesis assumes that we live and work in a society with structures based on gender and power, a so called gender order. These structures can affect how people move in and use the city. It is important that community planners have knowledge of this subject, in order to counteract excluding effects in public spaces. Any differences in movement patterns and behaviour might mean that the city is planned without consideration for gender equality.The purpose of this essay is to investigate if there is a difference between men’s and women’s movement patterns in a shared space, where all traffic should be on the pedestrians’ terms. The study is applied to Dragarbrunnsgatan in central Uppsala. The main method is structured observations to study people’s behaviour and movements. The observations examine the number of passing pedestrians and vehicles, different events that evolve around them, and the movement patterns of women and men. The results show that men and women have a similar behaviour in this particular place; for instance approximately the same amount of men and women give way to vehicles. However, when you look at maps of movement patterns, men have a slightly stronger tendency to claim the street scape and thus walk in the middle of the street. Based on the results it is discussed that factors such as the design of the place and target points in the area might affect more than the gender order in this case. Furthermore, the discussion deals with observations as a method, with focus on significant possibilities and limits that influenced the results of this study.