Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Sveriges nationella miljömål ”ingen övergödning” fokuserar på problemet med övergödning i Svenska vatten. Den här studien baseras på statistiska analyser av vattenkemi- och växtplanktondata från miljöövervakningen i näringsfattiga kväve- och fosforbegränsade sjöar. Undersökningen utförs för att eventuellt revidera be- dömningsgrunderna för övergödning. Det är en bristfällig överenstämmelse mellan dessa data och studien är därför av intresse.

Växtplankton tillväxer av solljus och näringsämnen, framförallt kväve och fosfor där fosfor är det begränsade näringsämnet. Miljöanalys följer bedömningsgrunder och genomförs bland annat för att övervaka övergödning i sjöar. Den rekommende- rade bedömningsgrunden för att klassa en sjö som kväve- eller fosforbegränsad är kvoten mellan DIN (Dissolved Inorganic Nitrogen) och Tot-P (totala fosforhalten).

Materialet i studien omfattar data för både vattenkemi och växtplankton som in- samlades i huvudsak från MVM:s (Mark- vatten och miljöcentrums) miljödatabas. Data bearbetades i statistikprogrammet JMP och även i ArcGIS. De vattenkemiska parametrarna bestod av Tot-P och DIN och de växtplanktondata som studerades var den totala biovolymen, TPI (trofisk planktonindex) och procentandel cyanobakte- rier. De statistiska analyserna genomfördes med linjära regressioner för att beskriva om näringsämnena påverkar de olika bio-indexen.

Provtagningar för sjöar i södra Sverige dominerar i jämförelse med de norra de- larna. Regressionerna visade att det förekom starkare samband i norra Sverige än i södra när det gäller den totala biovolymen. Tillväxten av biovolym med avseende på Tot-P skiljer sig även åt beroende på om sjön är kväve- eller fosforbegränsad. Vidare skiljer sig tillväxten åt för biovolym med avseende på DIN i norra och södra Sverige. Multipla regressioner med biovolym och DIN för kväve- och fosforbegrän- sade sjöar tillsammans gav inga signifikanta samband. Dock förekom samband mel- lan biovolym och DIN vid studie av kväve- och fosforbegränsade sjöar separat i enkla regressioner.

Sambanden var sämre för biovolym i södra Sverige vilket kan förklaras av att kvävedepositionen är högre där. Sjöarna i norra Sverige blir därför känsligare för tillförsel av näringsämnen. Biovolym i förhållande till Tot-P gav starkare samband i de kvävebegränsade sjöarna dvs. tillförsel av fosfor ger större effekt i kvävebe- gränsade sjöar än i fosforbegränsade. De kvävebegränsade sjöarna är därmed käns- ligare mot tillförsel av fosfor.

Metoden som används i studien ger dock inte fullständiga svar. Det finns därför möjligheter till fortsatt arbete och fördjupning inom området.