Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Uppsatsen undersöker hur mellanrum i staden definieras, och om Lunds Ungdoms- och Hemgårds trädgård kan räknas som ett mellanrum i staden. Detta görs bland annat genom en litteraturstudie där mellanrummens karaktärsdrag, vilken typ av aktiviteter som sker i dem, vilken roll de kan sägas ha, och ett antal begrepp kopplade till mellanrum i staden undersöks. Genom litteraturstudien skissas ett verktyg fram: ett teoretiskt ramverk över mellanrum i staden. Ramverket skulle kunna användas för identifiering av mellanrum i staden och dess kvalitéer.
Uppsatsen består även av en fallstudie där en analys av Lunds Ungdoms- och Hemgårds trädgård gjorts utifrån litteraturstudien och det teoretiska ramverket. Fallstudien består av observationer av trädgården, intervju med trädgårdens besökare och Lunds Ungdoms- och Hemgårds personal.
Syftet med arbetet är framförallt att bidra till kunskapsutvecklingen om mellanrum i staden och att genom en djupare förståelse kring dem kunna berika oss i vår yrkesroll som planerare och designers.
Resultatet av studien visar att mellanrummen i staden är svåra att slutgiltigt definiera, och att de lämnar utrymme för olika aktiviteter som inte får plats i stadens mer väldefinierade rum.
Studien visar också att mellanrummen i staden kan utveckla diskussionen kring rum. Detta eftersom de problematiserar arkitektens roll i förhållande till utveckling av programmerade miljöer och belyser att vi som programmerar rummen också kan komma att understödja rådande maktordning och normbildning, de problematiserar demokratiaspekten i stadens offentliga rum, och belyser att städer behöver platser som inte fungerar utestängande för det som inte faller inom normen. Uppsatsen kan på så sätt ge oss ett verktyg att kunna argumentera för vikten av mellanrummens existens.
Resultatet av studien visar också genom fallstudien att det går att finna mellanrumskvalitéer i rum med mindre programmering, och kan därför öppna för en diskussion om att skapa den typen av rum i våra städer.

This essay examines how to define urban interstices, and it also explores if “Lunds Ungdoms- och Hemgårds” garden is an urban interstice. This is made partly by a literature study where their characteristics, the activities they hold, what part they play in the city, and a couple of concepts connected with urban interstices are being studied. With this essay, a tool for identifying urban interstices and their qualities has been developed.
The essay also contains a case study in which ”Lunds Ungdoms- och Hemgårds” garden is analyzed on the basis of the literature study and the tool. The case study is made from interviews and observations made at the location.
The intentions of this study is to contribute to the development of knowledge of urban interstices and through a deeper understanding see how it can enrich our professional capacity as planners and designers.
The results of this study show us that the urban interstices are hard to definitively define, and that they give space for activities that are having difficulties existing elsewhere in the city. The results also show that the urban interstices can contribute to the discussion of rooms, because of their capacity to problematize the architect’s role on developing programmed spaces. They also highlight the fact that the ones that program the spaces also may help the existent power structure and standard-settings. The urban interstices also problematizes the democracy of the public spaces in the city as well as highlight the fact that the city needs a type of places that do not exclude what doesn’t follow the norm.
The results of the study can give us the tool to argue for the importance of the existence of urban interstices. The study also show us that there are qualities found in the urban interstices which can also be found in the less programmed spaces of the city. This can open up a debate about creating less programmed spaces in our cities.