Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Granen är ett av Sveriges viktigaste trädslag och har stor efterfrågan från industrin. Granen sköts vanligtvis med trakthyggesbruk med markberedning och plantering som föryngringsmetod, med röjning och ett flertal gallringar innan slutavverkning. Problematik kring gran i samband med gallring involverar främst stormskador och rotröta. Alternativa skötselmetoder för att minska detta är bland annat gallringsfritt skogsbruk som enligt flera studier skulle minska risken för dessa. Denna studie utfördes i ett försök i Skryllegården utanför Dalby i Skåne. Skötselmetoderna som använts i försöket var konventionell skötsel av gran med gallring (K) och gallringsfri metod med endast en hård slutröjning till ca 1000 stammar/ha (S). Fyra block inventerades med avseende på skogliga beståndsdata och externa kvalitetsegenskaper. Resultatet visade på en signifikant högre volym och grundyta i det gallringsfria alternativet, stamantal och andel döda stående träd var också betydligt högre. Det fanns inga signifikanta skillnader på egenskaper som grövsta kvist, antal kvist, grenvarvsavstånd, grenvinkel, lutning, krokighet, och defekter. Det var dock en signifikant skillnad på kronhöjd varav medel i den konventionella gallringen var 11,5 m och i den gallringsfria 14,7 m. Indelning i fyra kvalitetsklasser visade på ett signifikant högre antal träd i den bästa klassen i den konventionella gallringen. En ekonomisk analys indikerade något högre netto och nuvärde i den gallringsfria metoden. Eftersom skillnaden på produktivitet, kvalitetsegenskaper och ekonomi inte var anmärkningsvärd så kan gallringsfritt vara ett gångbart alternativ för att sköta granskog om det minskar risken för stormskador och rotröta. Den största nackdelen kan vara bristen på virke från gallringar då detta efterfrågas från industrin.

Spruce is one of the Sweden’s most important tree species with a great demand from the forest
industry. Currently spruce is usually managed with the clear-cutting method with soil
preparation and planting as a regeneration method, followed by pre-commercial thinning and
thinnings before final felling. Problems concerning spruce during thinning involve risks from
storm damages and root rot. A management without thinnings has been considered as an
alternative method to reduce the mentioned risks. This study intends to investigate the
influence of two management methods on external wood quality parameters in the experiment
in Skryllegården outside of Dalby in Skåne. Two management methods were used in thisstudy
i.e. conventional thinning of spruce (K) and non-thinning (S) where the stand was precommercially
thinned to 1000 stems/ha. Four blocks were measured for general growth data
and external quality traits. The results showed a significantly higher volume and basal area in
the non-thinned stands. Stem number and proportion of standing dead wood were also higher
in the S method. There were no significant differences between used methods in quality
parameters such as thickest branch, number of branches, distance between whorls, branch
angle, occurrence of leaning trees, crookedness classes, and occurrence of quality defects e.g.
spike knots. However, there was a significant difference in the green crown height. The mean
of the green crown height was 11.5 m and 14.7 in the K and S methods, respectively. All trees
were classified into four quality classes and there were a significantly higher number of the
best quality trees in the K method. An economic analysis indicated slightly higher net and netpresent-value
(NPV) of the S method. Since the difference in productivity, quality
characteristics and economics were not significant, the non-thinning method might be a good
alternative to manage spruce if it reduces the risk of storm damage and root rot. The greatest
disadvantage may be a lack of wood from thinning which the forest industry demands.
Keywords: spruce, thinning, non-thinning, wood-quality, quality parameters