Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Studier visar att pedagogisk odling är till stor nytta för både barn och pedagoger/lärare. Förutom en större medvetenhet om var maten de äter kommer ifrån genererar odlingen även vinster så som en större gemenskap i klasserna, ett stärkt språk, en känsla för naturen samt ett ökat välmående av att vistas i naturen – för att nämna några. Detta är några av de fördelar som nämns i litteraturen, trotts de många vinster som nämns används pedagogisk odling inte ofta. Därtill kan även odlingen stöta på problem vilket kan resultera i inga eller dåliga skördar, detta kan medföra att odlingsprojektet minskar eller tas bort helt.
Syftet med arbetet är att definiera begreppen utomhuspedagogik och pedagogisk odling samt undersöka dess hisoriska användning i svenska skolor. Vidare undersöks vilka hinder som kan finnas med odlingen samt vilket stöd som finns att tillgå. Arbetet tar även upp hur en odling kan utformas med jord- och växtval samt växtbäddskonstruktion utifrån Malmö som odlingsplats. Målet är att göra ett förarbete till en mall för uppstart av odling på förskolor och grundskola i Malmö. En utförlig mall kan sedan utformas som stöd för de som önskar odla, detta är dock ett omfattande arbete varför en komplett mall inte gjorts i detta arbete.
För att få svar på detta gjordes en litteraturstudie där utomhuspedagogik och pedagogisk odling förklaras, Malmö som ståndort undersöktes samt beskrivs vad man kan tänka på angående växt- och jord-val samt växtbäddskonstruktion. Vidare gjordes fallstudier för att bland annat ge svar på hur odling kan gå till på olika platser. Resultaten jämförs sedan i diskussioner vilka visar att olika problem angående odling är vanligt förekommande och beror på en rad olika faktorer. Dessa hinder kan medföra sämre skördar samt vara ett hinder för att odling fungerar eller påbörjas alls. Vidare visar resultatet att lösningar på många problem finns men att den kunskap som behövs för att odlingen ska fungera optimalt ofta saknas. Intervjustudien visar även att intresse för odlingen varierar, detta är dock ofta ett resultat av okunskap angående odling. Exempelvis kan ett dåligt odlingsresultat eller tidsbrist göra att intresset för odlingsprojekten litet. Kunskapen om hur odlingen bör utformas samt varför odling är ett bra redskap på förskolor och grundskola bör förmedlas till samtliga skolor för att främja odlingen. Resultatet visar att detta trotts ett visst stöd saknas idag, därför är en mall för enklare uppstart en god ide. Slutsatsen visar även exempel på hur en mall för odling kan utformas utifrån möjliga utgångssätt från resultatet av studien.