Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Källbydammarnas funktion är att rena vattnet från bland annat kväve och fosfor. Sedan några år tillbaka har reningen inte varit så effektiv som önskat och gränsvärden för totalfosfor har överskridits. Det är därför aktuellt att hitta en lösning på problemet, vilket är tänkt att göras med hjälp av vattenväxter och eventuella undervattensbankar. Vattenväxter spelar en stor roll i vattenreningen genom näringsupptagning men också genom påverkan på vattenflödet. Bladvass är bland de vanligaste vattenväxterna i reningssyfte och är en av färre övervattensväxter som klarar att växa på det djup dammarna har (1,5m). Den effektivaste reningen uppnås dock genom att blanda olika typer av växter såsom övervattensväxter och undervattensväxter.

Undervattensbankar hjälper till att sprida vattnet och effektivisera reningen men de ger också möjlighet att plantera in arter som bara tål ett grundare djup. Att använda arter som inte sprider sig ut från bankarna ger lågt skötselbehov. De optimala förhållandena i en damm med undervattensbankar skulle därför se ut på ett sätt där bankarna planteras med varierade arter av kraftigväxande övervattensväxter som trivs på grunt vatten. Växter som passar in på den beskrivningen är bland annat jättegröe, säv, rörflen och svärdslilja. Utrymmet mellan bankarna skulle etableras med en kraftigväxande undervattensväxt som hornsärv.

För en damm utan undervattensbankar finns det färre växtalternativ pågrund av djupet. Bland de få möjligheter som finns kan man med tydlighet konstatera att det bästa alternativet är att plantera bladvass och kaveldun i sjok på hela ytan.