Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Släktet Onchocerca är globalt spridda vektoröverförda filaroida parasiter som främst infekterar
olika vilda och domesticerade hovdjur. Även hund och människa kan infekteras av enstaka
arter. Europeisk kronhjort, Cervus elaphus, är huvudvärd för minst fyra arter av Onchocerca
varav två påträffas inuti subkutana noduli. Förekomsten av subkutan nodulär onchocercos
undersöktes post mortem hos 151 kronhjortar (8 kalvar, 99 ungdjur, 44 vuxna djur) i huvudsak
från hjorthägn under perioden 1 oktober - 30 december 2015 i mellersta och södra Sverige.
Subkutana noduli (parasitknölar) påträffades hos 56 % av djuren (84/151) varav 96 % hade
parasiter lokaliserade till ländryggen. Sammanlagt 35 % av de infekterade djuren hade
dessutom noduli på andra ställen av kroppen såsom bakdel, bröst och framdel. Majoriteten (98
%) av individerna med knölförekomst hade mindre än 50 stycken och två tredjedelar av alla
infekterade hade mellan 1- 10 stycken knölar. Signifikant skillnad i prevalens av individer med
knölar sågs mellan vuxna hjortar (81 %) och ungdjur under två år (45 %)(p<0,0001) och även
mellan hondjur (72 %) och handjur (48 %) (p=0,0072). Artbestämning av parasiter från 14
slumpvist utvalda noduliprover från lika många hjortindivider från sju olika hägn gjordes
genom sekvensering av 12S- och 16S generna samt ND5 regionen i parasitens mitokondriella
DNA. Samtliga DNA-sekvenser var identiska med tidigare publicerade sekvenser av
Onchocerca flexuosa. Den höga prevalensen samt utbredning av nodulär onchocercos orsakad
av O. flexuosa hos svenska kronhjortar i denna studie tyder på att vektorförhållandena och
miljöbetingelser i de undersökta delarna av mellersta och södra Sverige är gynnsamma för
parasitens spridning. Parasitens artidentitet har verifierats genom DNA-sekvensering. Den här
studien är den första som beskriver utbredningen av O. flexuosa hos kronhjort i mellersta och södra Sverige.

Vector transmitted parasites of the genus Onchocerca have a worldwide distribution infecting
wild and domesticated ungulates. A few species also infect canids and humans. European red
deer, Cervus elaphus, host at least four species of Onchocerca of which two are found in
subcutaneous nodules. The prevalence of subcutaneous nodular onchocercosis was investigated
post mortem in 151 red deer (8 calves, 99 young and 44 adults) between 1st October - 30th
December 2015. The animals mainly originating from enclosures in the middle and the
southern parts of Sweden. The prevalence of subcutaneous nodules was 56% (84 of 151
individuals) and 96% of the parasitized animals had nodules located in the dorsal region of
back. A total of 38% of the infected also had parasites in other locations on the body, such as
rump, thorax and front legs and neck. The majority (98%) of the infected cervids had less than
50 noduli and two-thirds of the infected animals had between 1-10. Significant differences in
prevalence of nodules were found between adult red deer (81%) and young individuals under
two years (45%) (p = 0.0001) and also between males (48 %) and females (72 %) (p = 0.0072).
Species identification was done in 14 randomly selected samples from the same number of
individuals by sequencing the mitochondrial 12S, 16S and ND5 fragments. The sequences were
identical to those of previously published sequences for Onchocerca flexuosa. The high
prevalence of nodular onchocercosis caused by O. flexuosa in the red deer in Sweden in this
report shows that the investigated areas in middle and southern part of Sweden have favourable
vector conditions and suitable environment for the parasite’s distribution. The parasite species
was confirmed by DNA sequencing. This is the first study of O. flexuosa prevalence in red deer in Sweden.