Home About Browse Search
Svenska


Brantemar, Ida, 2015. Hantering för en ökad hästvälfärd i samband med lastning och avlastning. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Animal Environment and Health

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

Vid transportering av hästar är lastning och avlastning en del som visat sig vara problematisk. Då lastningen innebär en onaturlig situation för hästen kan problem lätt uppstå till följd av hästens upplevelser. En annan del i problematiken kan vara att träningen av lastning och avlastning bygger på inlärningsprinciperna och att det inte alltid finns tillräcklig kunskap om termernas betydelse. En ökad kunskap kring dessa är grunden för att all hästträning sker på ett korrekt och effektivt sätt.
Hästträningen är idag främst baserad på negativ förstärkning och argumenten är att man vid hantering ofta är nära hästen och kan använda taktila stimuli och att negativ förstärkning kan styra responsen i högre utsträckning än positiv förstärkning. Dessa argument vill jag inte avfärda, men man bör inte bortse från att samma resultat kan uppnås med positiv förstärkning tack vare den starka motivation som uppstår. Att negativ förstärkning är vanligare än positiv förstärkning är inte något argument för att positiv förstärkning ska åsidosättas.
Med denna litteraturstudie vill jag förklara problematiken kring lastning och avlastning. Jag vill även ta upp vilka lastnings- och avlastningsmetoder som förekommer idag, vilka inlärningsmetoder de bygger på och vilka metoder för lastning och avlastning som resulterar i högst välfärd för hästen.
För att utvärdera hästens välfärd under olika lastningsmetoder har beteenden, hjärtfrekvens och salivkortisol observerats. Genom att ta beteenden i beaktning är positiv förstärkning att föredra då denna metod visat sig minska beteenden som är olämpliga vid lastning och framkallar mindre frustration och obehag än negativ förstärkning. Hästarna som tränades med positiv förstärkning uppvisade även mer utforskande beteende vilket möjliggjorde att hästarna lättare uppvisade önskad respons. Hjärtfrekvens och salivkortisol användes som ett mått på stress och kunde i studierna tydliggöra att hästen upplevde en ökad stress under lastning. Under lastning kan stressen minskas med träning med negativ förstärkning, baserat på nämnda parametrar. En ökad hjärtfrekvens sågs inom gruppen med positiv förstärkning, men denna bör bedömas som ett resultat av ökad motivation till träningen snarare än en negativ påverkan på hästen. Huruvida endera av förstärkningsformerna orsakar mindre stress gick inte att utläsa ifrån resultaten av hjärtfrekvensmätningen. Till följd av att man inte kan dra någon slutsats gällande hjärtfrekvensmätning vid jämförelse mellan positiv och negativ förstärkning kan det tala för att en alternativ metod för att mäta stress vore fördelaktig.
Resultaten som finns talar även för andra fördelar med positiv förstärkning, däribland att hästarna blir mer lätthanterliga, söker aktivt mer kontakt med tränaren och att träningen effektiviseras. Positiv förstärkning kan alltså innebära direkta fördelar för hästen, men med detta sagt innebär det inte att negativ förstärkning innebär en sämre välfärd för hästen.
Träning är även viktig när det gäller avlastning och även om antalet studier inom detta område är begränsat bör vikten av den inte åsidosättas. Avlastningen bör kunna förbättras genom träning innan transportering och inkorporering av belöning för att ge hästen en sista positiv upplevelse.

,

Loading and unloading have shown to be problematic parts in connection with transportation of horses. The loading is an unnatural situation for the horse and problems can easily arise due to the horse’s perception of the situation. Another part of the complex of problems is the fact that training to load and unload is built on the learning principles and there isn’t always enough knowledge about the meaning of the terms. An increased knowledge about these terms is the basis for all horse training with the purpose to learn the horse in a correct and efficient way.
Horse training today is mainly based on negative reinforcement. The reason for the widely use of negative reinforcement is firstly that we can be near the horse and therefore use tactile stimuli. Secondly negative reinforcement will result in better control of the horse’s response in a higher degree than using positive reinforcement. I will not dismiss these arguments but there should not be disregarded that positive reinforcement can implicate the same results thanks to the strong motivation obtained by the horse. The fact that negative reinforcement is more common than positive reinforcement isn’t an argument to omit positive reinforcement.
The aim of this literature study is to explain the complex of problems with loading and unloading horses. I also want to bring up which loading and unloading methods that exist in present time, which learning methods they are built on and which methods for loading and unloading that result in greatest welfare to the horse.
The welfare of the horse was evaluated through observing behaviour, heart rate and saliva cortisol during different loading methods. Regarding behaviours is positive reinforcement preferable, due to less inappropriate behaviours during loading and less frustration and discomfort than that of negative reinforcement. The horses trained with positive reinforcement showed more explorative behaviour, which lead to facilitate for the horses to show the response that were wanted. Heart rate and saliva cortisol was both used to measure stress and these could show an increased stress during loading in the included studies. With the use of negative reinforcement stress could diminish during loading, based on the mentioned parameters. An elevated heart rate was seen within the group with positive reinforcement, but these results should be judged as an increased motivation towards training rather than having a negative impact on the horse. Whether any sort of reinforcement can diminish stress could not be determined through the results based on heart rate measurements. Nor could any conclusion be made on heart rate measurements during comparison of negative and positive reinforcement, due to this there could be a reason to use another more favourable method to measure stress.
Presented results also include other advantages with positive reinforcement, among them is that horses become easier to handle, seeking contact with the trainer in a more active way and training also becomes more efficient. Consequently positive reinforcement can lead to direct advantages to the horse, but this does not mean that negative reinforcement leads to negative impact on the horse’s welfare.
Training is also an important part concerning unloading and even though there are few studies about this issue the importance about it should not be omitted. Training before transportation should be able to improve unloading and incorporation of food as a reward should be used to accomplish a positive final experience for the horse.

Main title:Hantering för en ökad hästvälfärd i samband med lastning och avlastning
Authors:Brantemar, Ida
Supervisor:Lundberg, Anna
Examiner:Tyden, Eva
Series:Veterinärprogrammet, examensarbete för kandidatexamen / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (t.o.m. 2015)
Volume/Sequential designation:2015:62
Year of Publication:2015
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Animal Environment and Health
Keywords:häst, välfärd, hantering, lastning, avlastning, inlärning, horse, welfare, handling, loading, unloading, learning
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4407
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4407
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:Animal husbandry
Language:Swedish
Deposited On:03 Jun 2015 12:15
Metadata Last Modified:19 Aug 2023 01:37

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics