Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

This study investigates whether the site index curve method (SICM) and the growth intercept method (GIM) can be used for site index predictions in younger Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) stands than recommended by current guidelines. For SICM it was thus investigated whether the method could be used for stands younger than ten years, and for GIM it was tested whether a starting point for the intercept measurements could be used below the recommended
2.5 meter. This was tested based on measurements taken from experimental stands in Tönnersjöheden Research Forest.
For GIM it was found that the method can only be used when the TH-trees of a stand have five complete intercepts above 2.5 meters. For the method to be applicable beyond this, it will be necessary to adapt the underlying equations, perhaps following the Canadian example where a 1.3 meter intercept start is used. In conclusion it is not currently possible to apply the approach beyond the current recommendations.

For SICM, SI predictions are accurate for the study area already form year three. This indicates that SICM may be applicable to stands that are significantly younger than ten years. These results are very promising, but due to the geographical limitations of the study, no general conclusions can be drawn. For SICM to be used confidently on younger stands on a regular basis it is necessary
to conduct a larger field study that covers a whole range of Swedish latitudes across the entire spectrum of spruce site types.

Detta examenarbete undersöker, om höjdutvecklingskurvor och interceptmetoden kan användas till bestämning av ståndortsindex i yngre granbestånd (Picea abies (L.) Karst.) tidigare än vad som rekommenderas idag. För höjdutvecklingskurvor undersöktes möjligheten att använda metoden i bestånd yngre än tio år, och för interceptmetoden undersöktes möjligheten att använda en utgångshöjd för interceptet lägre än 2,5 meter. Undersökningarna genomfördes på Tönnersjöheden försökspark.

Resultaten av undersökningen av interceptmetoden visade att den endast kan användas om övrehöjds träden i beståndet har fem årsväxter över 2,5 meter. Om metoden skall kunna användas vid lägre höjd kommer det bli nödvändigt att anpassa funktionen bakom metoden. Detta skulle kunna
vara möjligt om man antog det kanadensiska tillvägagångssättet för interceptmetoden, där man använder en utgångshöjd på 1,3 meter. Slutsatsen är, att det för närvarande inte är möjligt att använda interceptmetoden för att bestämma ståndsortsindex av yngre granbestånd och med
lägre intercepthöjd än det som rekommenderas idag.
För undersökningen med hjälp av höjdutvecklingskurvor visar resultaten, att det beräknande ståndortsindexet för försöksbeståndet är rättvisande redan från år tre. Detta indikerar, att höjdutvecklingskurvor kan vara användbara i bestånd som är betydligt yngre än tio år. Trots lovande resultat är det inte möjligt att dra några generella slutsatser om användningen av höjdutvecklingskurvor i yngre granbestånd på grund av försökets geografiska begränsning. En större fältstudie som täcker hela Sverige och inkluderar alla granens beståndstyper, skulle dock kunna avgöra den generella användbarheten av höjdutvecklingskurvor för att bestämma ståndsortsindex för yngre granbestånd.