Home About Browse Search
Svenska


Nylund, Mikael, 2013. Effekten av flubendazol mot Ascaridia galli hos värphöns. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231)

[img]
Preview
PDF
504kB

Abstract

I studien undersöktes effekten av avmaskningsmedlet flubendazol (Verminator®) mot tamhönans spolmask Ascaridia galli. Undersökningen genomfördes i en flock med frigående värphöns på en kommersiell anläggning i mellersta Sverige. Besättningen hölls inomhus i ett hus med värpreden i två våningsplan och ströbädd. Flocken konstaterades vara monospecifikt infekterad med A. galli före försöksstart med träckprovsundersökning och PCR. Syftet med studien var att undersöka effekten av avmaskning med flubendazol mot samtliga utvecklingsstadier hos A. galli och ta reda på hur snabbt efter avmaskningen som flocken återinfekterades Försöket startade när besättningen avmaskades med flubendazol via dricksvattnet under sju dagar och det pågick därefter under ytterligare fem veckor. Under försöket samlades poolade träckprov från gödselbanden vid åtta tillfällen för analys av antalet parasitägg. Dessutom insamlades tarmar och tarminnehåll från kolon och kloak från tio slumpmässigt utvalda hönor per undersökningstillfälle för parasitologisk analys. Både McMaster- och MiniFlotacmetoden användes för räkning av antalet parasitägg. Histotropa larver i tarmslemhinnan (mukosan) påvisades med en agargel-inkubationsmetod. Samtliga utvecklingsstadier i tarmlumen analyserades efter silning av tarminnehållet genom okulär besiktning med stereomikroskop. Resultaten visade en i det närmaste total reduktion av antalet spolmaskägg, larver och adulta maskar i tarminnehållet under pågående avmaskning och efter avslutad behandling. Två veckor efter avslutad avmaskning kunde parasitägg inte längre detekteras i tarminnehållet men äggutskiljningen återkom efter fem veckor efter avslutad avmaskning. Även förekomsten av spolmaskägg i poolade träckprov från gödselbanden minskade kraftigt under och efter avmaskningen men gick aldrig ner till noll. De kontinuerliga fynden av spolmaskägg i prov från gödselbanden kan sannolikt förklaras av att det finns en kraftig miljökontamination med parasitägg vilket talar för att samlingsprover av träck från djurutrymmet är en otillförlitlig indikator för utvärdering av maskmedlets verksamma effekt. Larver i mukosan detekterades aldrig under pågående avmaskning men de påträffades redan en vecka efter avslutad avmaskning. Adulta A.galli påträffades i tunntarmen före avmaskningen och under den tredje behandlingsdagen och påträffades ånyo fem veckor efter avslutad avmaskning. Flubendazol hade således full effekt mot samtliga stadier i tarmlumen och mukosan men bara upp till mindre än en vecka efter avslutad behandling. Tidsperioden för fynd av larver och adulta parasiter i tarminnehållet hos de provtagna hönorna efter avslutad avmaskning, överensstämde också väl med de förväntade nedre gränserna för den histotropa fasen (två veckor) och spolmaskens hela livscykel, det vill säga fyra till fem veckor. Fynden understryker att hönorna blev återinfekterade med infektiva spolmaskägg från miljön direkt efter slutförd avmaskning sannolikt efter att effekten av avmaskningen hade avklingat. Sammanfattningsvis visar försöket att flubendazol är verksamt mot såväl adulta A.galli som dess larvstadier i tarmlumen och mukosan om än under en ytterst begränsad tid.

,

The study examined the effect of the deworming agent flubendazole against the chicken roundworm Ascaridia galli. The study was conducted in a laying hen flock housed in an aviary indoors on a commercial farm in central Sweden. The hens were kept in a barn with two separate sides, with nest boxes, two tiers and on a litter bed. The flock was found to be mono-specifically infected with A. galli before the start of the trial by investigation of parasite eggs in faecal samples and PCR. The aim was to investigate the effect of flubendazole against all developmental stages of A. galli and to find out how fast the flock was reinfected. The experiment started when the flock was dewormed with flubendazole (Verminator®) in the drinking water for seven days and was then continued for five weeks. Faecal samples were collected for the analysis of the number of parasite eggs in faeces and intestinal contents (colonic and cloacal contents) on eight sampling occasions. Furthermore, intestinal samples were obtained from ten randomly selected chickens for parasitological analyses. For analysis of parasites eggs we used both the McMaster and MiniFlotac methods. Mucosal larvae were recovered by an agargel incubation method. All developmental stages of the parasite in the intestinal lumen were analyzed after sieving by visual inspection using a stereo microscope. The results showed that there was a reduction in the number of parasite eggs and worms both during and following treatment. Two weeks post deworming parasite eggs were no longer detected in the intestinal contents, but parasite egg expulsion reappeared within five week after deworming. Similarly, there was a reduction of the numbers of parasite eggs in the pooled faecal samples during and after deworming but they never disappeared completely, which suggest that there was a heavy environmental egg contamination and that analysis of faecal samples is not a fully reliable indicator of the anthelmintic efficacy in chicken flocks. No mucosal larvae were detected during treatment but they were re-established one week after deworming. Adult worms were present in the small intestine before treatment, during treatment (on day three) and then again five weeks following treatment. Flubendazole eliminated all developmental stages in the intestinal lumen and mucosa but only for approximately a week after treatment. The time period for the reappearance of lumenal larvae and adult worms was consistent with the lower limit of the histotropic phase and life-cycle, i.e. two and four to five weeks post treatment respectively. This underlines that the hens were re-infected with ascarid eggs from the environment soon after completed deworming when the temporary effect of treatment had waned. In summary, we found that flubendazole is active against both adult A. galli and its larval stages in both the intestinal lumen and in the mucosa, although for a very short period.

Main title:Effekten av flubendazol mot Ascaridia galli hos värphöns
Authors:Nylund, Mikael
Supervisor:Höglund, Johan
Examiner:Jansson, Désireé
Series:Examensarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Veterinärprogrammet
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2013
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231)
Keywords:Ascaridia galli, agargel-inkubation, behandlingseffekt, flubendazol, histotropa larver, värphöns
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2954
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2954
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:Animal diseases
Language:Swedish
Deposited On:16 Dec 2013 14:55
Metadata Last Modified:16 Dec 2013 14:55

Repository Staff Only: item control page