Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den blandade staden har lyfts fram som ett svar på hur vi ska uppnå den hållbara staden, men hur kan man då skapa den blandade staden vid nyexploatering? I denna uppsats undersöks två aktuella planer för stadsutveckling, Norra Vrinnevi i Norrköping och Vallastaden i Linköping, utifrån hur planerna försöker skapa blandad stad på respektive plats.

En bakgrund ges till begreppet den blandade staden och om hur olika stadsbyggnadstänkare som Jan Gehl och Jane Jacobs ser på begreppet. Här visas också svårigheten att definiera begreppet och hur det används och värderas i samtida svensk stadsbyggnadsdebatt och forskning. En definition av begreppet preciseras som utgår från tre aspekter av blandning: funktionsblandning samt social och estetisk blandning.

Undersökningen visar utifrån Norrköpings och Linköpings respektive översiktsplaner, att kommunerna har som vilja och målsättning att i allmänhet tillämpa den blandade staden och synnerhet i de aktuella planområdena. Planförslagen genomgås för att finna hur dessa planerar för att blandning ska uppstå. Här lyfts främst gatudragningar, tomt- och kvartersindelning och storlek fram, men även idéer rörande användningen av tomter och graden av reglering är viktiga.

I en avslutande diskussion sammanfattas och kommenteras resultatet av undersökningen utifrån de tre aspekterna av blandning. Här väcks också nya frågor där vidare forskning kan komma behövas.

Resultatet av undersökningen ska inte ses som generell lösning eller recept på hur vi ska skapa den blandade staden, men kan förhoppningsvis vara till användning och inspiration för alla som arbetar med liknande problem.

Mixed use have been identified as an answer to how to achieve the sustainable city, but how can we create mixed use areas in new developments? This paper examines two recent urban development plans: Norra Vrinnevi in Norrköping and Vallastaden in Linköping based on how they are trying to create a mixed use areas.

A background is given to the concept of the mixed use city and how various urban thinkers like Jan Gehl and Jane Jacobs looks at the concept. It also shows the difficulty of defining the concept and how it is used and valued in contemporary Swedish urban debate and research. One definition is given which is based on three aspects of mixing: mixed function and social and aesthetic mix.

The study results based on Norrköping and Linköping respective master plans, shows that the cities have the goal to generally apply mixed use to the city and particularly in the current planned areas. The proposed plans are surveyed to find out how they plan for mixing to occur. Mainly street routes, plot and block subdivision and size is presented, but also ideas on the use of plots and the degree of regulation is important.

In a concluding discussion the result is summarizes and commented on based on the three aspects of mixing. It also raises new matters on which further research may be needed.
The study's findings should not be seen as a general solution or recipe on how to generate the mixed use city, but will hopefully be of use and inspiration for all who work with similar problems.