Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The idea behind this project came from a feed study executed two years during the lambing season. Both years wool loss was experienced. Low temperature in combination with shearing was believed to cause the wool loss the first year, while protein deficiency was believed to be the cause the second year. In the literature many causes of wool loss are described; mechanical wear, telogen effluvium, bacterial dermatitis, external parasites, wool break, scrapie, genetic causes and nutritional deficiencies are some examples. The aim of this thesis was to study causes for wool loss and how common wool loss is in Swedish sheep herds. A questionnaire was sent to 294 sheep owners in Sweden and complemented with an electronic questionnaire online, open for interested sheep owners. Five sheep owners answered further questions and five veterinarians have replied to questions about frequency of contacts regarding wool loss. The paper questionnaire (PQ) received 114 answers
while the electronic questionnaire (EQ) received 56 answers. Of these, 42% of the PQ group had experienced wool loss while the corresponding number in the EQ group was 89%. The EQ group had larger herds, more crossbreeds and lambing during the winter months was more common. These farms experienced more wool loss during pregnancies and the wool loss was more commonly following a cold period. The primary causes for wool loss in the herds in this study are believed to be nutritional deficiencies and telogen effluvium. Telogen effluvium can develop after longer periods with high cortisol levels, which could be caused by cold stress due to shearing at low temperatures. To avoid wool loss it is important to have a well balanced feeding regime and to avoid causes for stress. Further research on other causes that potentially could cause telogen effluvium is advocated.

Idén till detta arbete kom efter en utfodringsstudie som utfördes under två lamningssäsonger. Båda åren uppstod ulltapp trots att utfodringen väl tillgodosåg behovet hos tackorna det första året. Det antogs därför att kyla i
samband med klippning orsakade ulltappet år ett medan proteinbrist var en trolig orsak år två. Litteraturen anger många olika orsaker till ulltapp, såsom mekanisk nötning, telogen effluvium, bakteriell dermatit, utvärtes parasiter,
ullbrott (när ullfibern bryts av), scrapie, genetiska orsaker samt näringsbrist. För att undersöka utbredning och orsaker till ulltapp i svenska fårbesättningar skickades ett frågeformulär till 294 fårägare i Sverige och ett elektroniskt formulär, öppet för alla, kunde fyllas i via Fåravelsförbundets hemsida. Fem fårägare har svarat på mera utförliga frågor och fem fårhälsoveterinärer har svarat på frågor rörande förfrågningar angående ulltapp. Sammanlagt svarade 114 fårägare på frågeformuläret brevledes (BF) och 56 elektroniskt (EF). Av dessa svarade 42% i BF-gruppen att de upplevt ulltapp medan andelen var 89% i EF-gruppen. De senare hade större besättningar, mera korsningsfår, hade en högre andel lamningar under vintermånaderna, upplevde mera
ulltapp under dräktigheten och ulltappet följde oftare efter en köldperiod. De främsta orsakerna till ulltapp hos de som har besvarat enkäterna tros vara näringsbrist eller telogen effluvium. Telogen effluvium orskas av förhöjda kortisolhalter under en längre tid, vilket kan orsakas av bland annat köldstress efter klippning vid låga temperaturer. För att undvika ulltapp är det viktigt med en balanserad foderstat samt att minimera orsaker till stress. Vidare forskning på bidragande orsaker till telogen effluvium är önskvärt.