Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Tjugotre
kyrkogårdar
och
begravningsplatser
har
studerats
med
avseende
på
den
information
som
delges
besökaren.
Huvudmålsättningen
har
varit
granskning
av
de
informationstavlor
som,
om
de
överhuvudtaget
finns,
möter
gravplatsbesökarna
vid
entréer.
Urvalet
av
kyrkogårdar
och
begravningsplatser
har
skett
strategiskt
och
konsekutivt;
strategiskt
då
platserna
valts
med
ett
rimligt
avstånd
från
Lund
och
konsekutivt
då
valen
skett
i
form
av
den
följd
som
platserna
uppenbarade
sig.
Ingen
kyrkogård
eller
begravningsplats
valdes
bort,
varför
bortfall
inte
noterats.
Begravningsplatsens
målgrupp
utgörs
inte
endast
av
de
som
vistas
där
i
syfte
att
besöka
en
viss
gravplats.
I
grova
drag
kan
besökarna
på
en
kyrkogård
delas
in
i
två
grupper:
de
som
besöker
en
specifik
grav
(anhörig,
släktforskning
etc.)
och
flanören
(promenad,
rekreation,
transportsträcka).
Oavsett
besökssyfte
ska
det
vara
lätt
att
navigera
och
finna
vidare
information
på
och
om
begravningsplatsen.
Upplysningsarbete
och
kommunikation
med
besökare
är
en
viktig
funktion
i
arbetet
med
begravningsplatser.
Hur
denna
kommunikation
implementeras
är
frågeställning
och
motiv
för
föreliggande
kvalitativa
studie
och
förslag
till
vidare
undersökningar.
Särskilt
fokus
har
lagts
på
hur
det
för
begravningsplatser
så
signifikanta
gröna
kulturarvet
kommuniceras
och
presenteras
för
besökaren.
Utifrån
kategorierna
planskiss,
kontakt/öppettider,
kulturarvsinformation
och
tillgänglighetsanpassat
kan
man
konstatera
att
15
av
23
besökta
begravningsplatser
har
någon
form
av
planskiss.
Två
av
dessa
var
i
så
dåligt
skick
att
de
ej
var
brukbara.
Endast
fyra
av
informationstavlorna
bedömdes
som
ändamålsenliga
utifrån
sammanlagt
tre
av
de
fyra
kategorier.
13
av
dem
uppfyller
två
kategorier.
Fem
av
begravningsplatserna
saknar
helt
uppgifter.
Ingen
av
de
besökta
begravningsplatserna
har
lyckats
kombinera
samtliga
fyra
variablerna.
All
insamlad
information
kring
dessa
fyra
kategorier
kan
inrymmas
i
variablerna
hitta
där,
förstå
områdets
värden,
uppleva
området
och
kontakta
och
på
så
sätt
kan
informationstavlornas
totala
meningsskapande
i
förhållande
till
platsen
utläsas.
En
metodologisk
svikt
föreligger
då
insamling
av
data
skett
från
ett
begränsat
område(västra
Skåne).