Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hälta orsakar djurlidande ute på våra mjölkgårdar och är dessutom ett stort ekonomiskt bekymmer. De flesta fall av hälta beror på klövsjukdomar. Som ett bidrag till att öka kunskapen om hur man når god klövhälsa, startades ett försök där 118 årsgamla kvigor i en ekologisk besättning följdes fram till slutet av deras första laktation. Försöket gick ut på att undersöka effekten av gummispalt i lösdriftsgångarna jämfört med betongspalt hos förstakalvare samt utvärdera betydelsen av vilket golvsystem, djupströbädd eller liggbås med betonggångar, förstakalvarna haft som kvigor. I denna tidigare del av studien undersöktes prevalensen av klövsjukdomar. I detta examensarbete jämfördes ytterligare parametrar; aktivitet, celltal, hållbarhet, produktion, brunststyrka och intervall från kalvning till sista insemination (KSI), hos förstakalvarna på gummispalt respektive betongspalt. Slutsatserna av undersökningarna bekräftade tidigare forskning som visade att mjölkkor ligger mindre tid av sin dygnsbudget om de har tillgång till mjuka golv utan att någon skillnad på mjölkavkastning ses. Denna ökning i aktivitet kan tolkas som en viktig välfärdsmarkör samtidigt som det inte tycks finnas anledning att frukta att den skulle minska mjölkavkastningen genom sämre blodcirkulation till juvret. Det finns tendenser till tydligare brunsttecken på mjuka golv (p=0,062) men det var ingen skillnad i KSI. Inga slutsatser angående mjukare golv och hållbarhet kunde dras. Ett intressant bifynd av studien var att kvigor som gått på djupströbädd hade nära dubbelt så höga celltal under sin första laktation (p=0,012), även om celltalen var låga totalt sett.