Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Svenska mjölkgetter hålls vanligen för ostproduktion, där ostarna oftast tillverkas i egna gårdsmejerier. Det finns idag en växande marknad för getost i Sverige och efterfrågan på lokalproducerade livsmedel har ökat, vilket innebär att den svenska getnäringen har en betydande roll inom ramen för miljö och närproducerande livsmedel. Vid osttillverkning är mjölkens sammansättning (fett, protein och kasein) av stor betydelse för ostutbyte och kvalité på produkterna. Information om mjölkens kaseinsammansättning från svenska mjölkgetsbesättningar saknas i nuläget och regelbundna mjölkanalyser av fett, protein och laktos är bristfällig. Huvudsyftet var att genom gårdsbesök på ett antal svenska getgårdar undersöka om det var möjligt att analysera mjölkens innehåll av kasein, fett, protein och laktos på gårdsnivå med hjälp av en mobil infraröd spektrometri-metod (IR). Ett ytterligare syfte var att via intervjufrågor få en uppfattning om småskalig livsmedelsproduktion idag och vilka parametrar som är viktiga för en hållbar produktion av getost i framtiden. Individuella mjölk prover (n=112) och 6 tankprover samlades upp från totalt 6 gårdar där fett, protein och laktos analyserades i färsk mjölk med en IR metod. Kaseinhalten bestämdes stegvis med en koaguleringsmetod, där vasslen analyserades med IR teknik och kaseinet beräknades som skillnaden mellan totalprotein och vassleprotein. Både mjölkmängd och sammansättning varierade mellan gårdar och mellan individuella getter. Kaseinhalten varierade mer mellan individer (2,6 -3,4 %) än mellan gårdar där Mv ± SD var 3,1 ± 0,3 %. Kaseintalet varierade också mellan individer (64-80 %) och medeltalet var 72 ± 4 % på alla gårdarna. Studien visar att det är möjligt att analysera getmjölk i fält med ett mobilt analysinstrument, både på besättnings och på individnivå. Genom intervjufrågor på totalt 7 gårdar framkom det att den obligatoriska öronmärkningen medförde problem i besättningarna, vilket visades i form av såriga och infekterade öron, som var svårläkta. Möjligheten att använda alternativa metoder för ID-märkning av svenska getter som exempelvis chipmärkning i våm eller under hud bör undersökas närmare i framtiden.